-20

-20 grader

En morgon med ett fantstiskt ljus. En kaffe och sen påklädning modell röd lök - alltså lager på lager....

När man i det närmaste liknar en Michelin gubbe är det dags att kliva ut i den gnistrande vita verkligheten.

Jag jobbar som säljare men lever stora delar av mitt liv genom och i stor del i symbios med min kamera. Den är min vän, den hjälper mig att se världen i stort och i smått. Jag känner en akut saknad när den inte är med mig och det finns inte så mycket som kan få mig så tillfreds som att då till Bilden.


Min kamera har förhindrat att jag har gått med huvudet först in i väggen. Den hjälper mig att se och då menar jag att verkligen se min omvärld. Av respekt vill jag inte fota den misär som många av alla Stockholms uteliggare lever i. Inte för att jag inte vill utan just för respekt för deras person. Skulle mer än gärna göra ett fototeportage för att belysa deras värld. Jag kan se bilderna framför mig svarvita och jobbiga att se.

En utställning där hälften av eventuell vinst går till situation Stockholm tidningen.

Det är en av alla foto idéer som snurrar i huvudet.

Charlotte