Saker som barn inte ska höra av sina föräldrar.
* Jag hatar dig.
* Du skulle aldrig ha fötts.
* Jag vill aldrig mer se dig.
Men det mest grymma har jag nu hört:
* Nu får du faktiskt ta hand om dom för dom är för bråkiga jag skaffar en hund i stället.
Hur kan en vuxen människa säga något sådant, att känna så i desperata situationer det kan jag acceptera för i desperata ögonblick kan man tänka dylikt men man får ALDRIG säga det högt.
Alla barn som föds har rätten att bli älskad för just det de är - små nyfödda barn som är fullkomligt OSKYLDIGA. Visst de är krävande, de är totalt beroende av dig som förälder men det är ju en del av att bli förälder är. Det är ett totalansvar som aldrig kommer att sluta. Även när de själva är vuxna med egna barn så är man ändå alltid förälder.
Ibland önskar jag att det fanns körkortskrav eller snarare behörighets tester för att få bli förälder - inte för jag vet om jag hade klarat det själv då - i alla fall inte som den jag var för 17 år sedan men som den jag är idag - då jag vuxit med jobbet av att just vara förälder tycker jag nog att jag klarar det rätt ok.
Jag tycker så oändligt synd om barnen som aldrig får tid, får den där extra kramen, får sitta ner och får visa och berätta. Som känner att de kanske inte har rätten till allt det där. Kärleken, tiden, gemenskapen. Det skär i hjärtat på ett sätt som inte går att beskriva.
C
Om du inte genast slutar med det där så kommer jag att ringa barnavårdsnämnden så får de forsterhemsplacera dig, sa min väna mor till mig när jag var nio. Vi stod i köket. Jag minns fortfarande paniken komma krypande, när jag förstod att hon verkligen ville lämna bort mig, utan att ens veta vad barnavårdsnämden eller forsterhemsplacering var.
SvaraRadera